Hans Herdegens sammanfattning föredraget om biväxter i Vadsbro föreningsgård i maj 2003.

Distriktsmöte
Den 11/5 höll Sörmlands Biodlardistrikt ett möte i Vadsbro-Blacksta Föreningsgård. Temat var ”Biväxter, växtmiljöer och pollinering”, Föredragshållare var Börje Svensson från Sala.
Ett fyrtiotal biodlare från hela distriktet hade kommit till Vadsbro.

Globalt perspektiv
I början berättade Börje om bin och pollinering i ett globalt perspektiv. Människan påverkar miljön och därmed också insekter och bin. På den internationella miljökonferensen 1972 föreslog den svenske professorn Svante Odén att använda bin som indikatorer för miljöförändringar. Om man sätter in pollenfällor i bikupor i hela världen och regelbundet tar pollenprover för analys under en längre tid, så kan man upptäcka förändringar i miljön. Man kan upptäcka föroreningar och gifter i pollen. Man kan även följa klimatförändringar genom pollenproverna. Vid klimatförändringar ändras även växtligheten. Vissa växter minskar eller försvinner helt, andra växter ökar i antal eller nya kommer till. Detta kan man se vid pollenanalyserna. Detta hade varit ett billigt och bra sätt att bevaka miljöförändringar. Tyvärr har hans förslag fallit i glömska.
På miljökonferensen ”Agenda 21” i Rio stod den ”biologiska mångfalden” i centrum. Ett krav var att värna om de pollinerande insekterna. Det konstaterades att forskning om insekters betydelse för miljön behövs. Detta krav måste vi påminna våra politiker om. Sverige har skrivit under dokumenten i Rio, men forskningen om insekter är starkt eftersatt i Sverige. Börje belyste vilka insekter som är viktigast för pollinering. Främst var humlorna. De flyger till alla blommor. Bina däremot flyger bara till de blommor som ger mest nektar. Därmed kan de missa växter som finns i mindre antal. Efter humlor och bin spelar vilda solitärbin en viktig roll vid pollineringen av vilda växter. Börje visade också hur EU-regler styr Sveriges bönder genom EU-bidrag. Det föreskrivs t.ex. att dikeskanter och vägrenar skall rensas från sly som nypon, sälg, slån och annat buskage. Därmed förstör man viktiga miljöer för humlorna. Betraktar man biodlingen i Sverige så kan man konstatera, att antalet biodlare ständigt minskar sedan ett antal år. Det krävs utbildning för att vinna nya biodlare. Instruktörer i denna utbildning borde få betalt med hjälp av EU-bidrag.
Trots att antalet ”ekologiska” bönder hela tiden ökar, så ökar kemikalieanvändningen i jordbruket. Nya medel kommer till användning. Börje varnade för ett medel med namnet ”Gaucho”, som kan skada bina och som hittats i blommornas nektar i Frankrike. Detta medel kan vara på väg till Sverige. Ett annat hot i framtiden skulle kunna komma från genförändrade växter. Men än har EU ett totalförbud för genmanipulerade fröer.

Exempel på förändringar i växtligheten sedan 1945:
När man  undersökte pollen från honung i Uppsalatrakten, jämförde man med pollenanalyser från samma trakt idag. Man kunde då konstatera att lingon och blåbär minskar starkt. Blåklint och styvmorsviol saknas helt. Klöver har halveras. Däremot ökar tistel och raps. Nyare undersökningar i Dalarna visar att sälg, vildhallon, vitklöver, blåbär och lingon minskar.

Lokalt perspektiv
Börje gick sedan in på den lokala växtligheten och började prata om vårens biväxter. Den på vårvintern blommande misteln är helt beroende av bin för pollineringen. Ett bra exempel för samspelet mella olika organismer är blåsippan som trivs bra i hagar som betas av kor. Den sätter dubbelt så mycket frön om den pollineras av bin.  Myrorna sprider fröna. Svarta vinbär är verkligen gynnade av pollinerande bin. Bin garanterar att det blir klasar med stora bär och inte enbart enstaka stora bär. Bipollinerade vinbär är dessutom  nyttigare för oss människor. De innehåller nämligen mer skyddsämnen t.ex. antioxidanter. I Gränna undersökte man mellan 1975 och 1978 binas betydelse för pollinering av svarta vinbär. Utan bin var frösättningen 40% - 50%, med bin 90%. Skörden blev dubbelt så stort. För röda vinbär är effekten inte så tydlig. Krusbärblommor är bra för bin eftersom de har hög sockerhalt och är lättåtkomliga. Bland träden har sälgen störst betydelse. Den ger  nektar och framförallt pollen. Lönn ger mycket nektar men lite pollen. Slånbär ger vissa år bra, andra år dåligt. Bland träden ger äpplena rikligast. Körsbär är rikblommande med hög sockerhalt. Hallon ger rikligt – plantera de nya hösthallonsorterna!
Jordgubbsplantans första bär är alltid störst och dessutom är bipollinerade jordgubbar mer hållbara!
Azalean ger för människan giftig honung.

Sammanfattningsvis hade vi förmånen att få lyssna på ett innehållsrikt föredrag av en kunnig och inspirerande föreläsare.